Hem / Konsthistoria
Konsthistorien är full av fascinerande epoker. Läs mer om klassiska konstperioder hos oss!
Människan har sysslat med konst som uttrycksmedel under lång tid, och några av de äldsta föremål som vi känner till idag som kan betraktas som konst är de 300.000 år gamla benbitar med regelbundna streck som hittats i Tyskland. Förhistorisk konst i form av grottmålningar har blivit daterade till ca 40.000 år sedan och visar att vår art länge har använt sig av utsmyckning och avbildning. Hur vi sett på konstens syfte och vad som ansetts som ”bra” konst har varierat mycket under århundradena, ofta har konsttrender övergått i motreaktioner och fött helt nya uttryck av konst. Här följer en sammanfattning för den europeiska konstens historia.
Konsten som utvecklades i antikens Grekland från ca. 800 f.Kr. fick influenser från Egypten och Persien, där den centraliserade makten innebar att konsten skapades efter faraonernas och prästerskapets vilja. I Grekland däremot var konsten mer realistiskt inriktad, och människans kropp och dess proportioner kom i centrum för skapandet. Många skulle säga att detta är första gången i historien som individer blev avbildade i antikens konst. Den romerska konsten liknade den grekiska, men vissa särdrag fanns som t.ex. skapandet av porträttbyster och utvecklandet av värdeperspektiv. Detta innebär att proportioner inte följer verkligheten utan istället visar t.ex. den rikaste personen på målningen som den av störst storlek.
Den medeltida konsten från ca år 700-1300 är nästan uteslutande av religiös natur eftersom kyrkan var den enda samhällsinstitution som hade råd att bekosta kost. Mycket av kunskapen inom konst från antiken har gått förlorad och tvådimensionella perspektiv används nästan uteslutande. Värdeperspektiv används ofta, och mycket av konsten gjordes på gobelänger som användes för att hålla värmen i slotten på vintrarna. Några kända konstnärer från denna tid finns inte, då konstnärer under denna tid var anonyma. Några inriktningar under denna tid är bysantinsk konst och gotisk konst.
Under denna tidsepok mellan 1400-talet till 1600-talet återupplivades uttrycksformerna från antiken. Konsten blev mer realistisk och ett tredimensionellt perspektiv började återigen användas. Stora konstnärer framträdde, bland annat Leonardo Da Vinci, som bidrog till konsten genom att skapa ett nytt sätt att måla där färgerna smälter samman mer och ger en mjukare effekt. En anledning till den stora spridningen av konsten vid den här tiden är boktryckarkonsten som skapades på 1400-talet.
Denna stilriktning som dominerade konsten från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet är känd för sin svulstighet eller storslagenhet. Konst, arkitektur och inredning från denna tid skulle vara så påkostad och dekorativ som möjligt. Guld var populärt i inredningen.
Denna epok hade sin storhetstid på mitten av 1700-talet och kännetecknas av sin lätta och lekfulla stil som utvecklades som en motreaktion mot barockens storslagenhet och symmetri. Motiv som ofta används är människor i naturen som leker eller har picknic, och andra inslag från naturen, särskilt snäckskal.
Denna stilinriktning från 1750 till 1800-talet utvecklades som en motreaktion mot vad man ansåg vara rokokons ytlighet och överdrivna lättsamhet. Nyklassicismen upphöjde istället enkelhet, ordning, symmetri och idealism, och kan se som det konstnärliga uttrycket av upplysningstidens ideal.
Romantiken varade under hela 1800-talet och karaktäriserades av uttryck för stora och himlastormande känslor. Romantiken tog avstånd från nyklassicismens objektiva och ordnade natur, och lade istället tonvikt ligger på individens personliga uttryck. Vanliga motiv var olika naturscener som skulle återge en viss känsla.
Under 1900-talet blev Europa radikalt förändrat av industrialismen, vilket också visade sig i konsten. Konsten skulle nu porträttera verkligheten så som den såg ut för många, och fattigdom och desperation blev vanliga motiv.
Denna stilinriktning utvecklades med syfte att återge ljuset som det uppfattas av det mänskliga ögat. Man använde små, men synliga penseldrag och motiven var ofta alldagliga och innehöll någon form av rörelse. Många kända namn var med i impressioniströrelsen, Edgar Degas, Claude Monet och Pierre-Auguste Renoir är några namn.
Som motreaktion mot det verklighetstrogna i impressionismen och började införa mer abstrakta element och symboliskt innehåll. Några kända inom denna genre är Paul Cézanne, Paul Gaugin och Vincent van Gogh.
Konsten har på 1900-talet utvecklats i många riktningar, vilka många går åt ett mer abstrakt håll. Surrealismens drömlika, förvridna bilder med dess överraskande innehåll var en av rörelserna som strävade efter att fånga kreativiteten snarare än att följa bestämda regler för hur konst ”ska” se ut. Kubismen i början av 1900-talet visar objekt som genom en facetterad lins, och blev under en tid oerhört populär i konstens högborg Paris. Popkonst inkluderar element ifrån den populära masskulturen vilket gör den lättsmält för en större publik. Expressionism är konst där avbildandet av föremål även ger uttryck för konstnärens känslor och inre föreställningsvärld, med starka färger och förvridna former till exempel.
Idag görs mycket konst på digital väg men även med klassiskt måleri eller teckning. De abstrakta tendenserna lever kvar liksom variationer av popkonst. Kreativa inslag och unika stilar värderas högt, då konst är mer lättillgängligt än någonsin förr i och med Internet.